Nu har Steven piggnat till och bjuder in till gemensam körning imorgon måndag, avfärd kl 18.15 på Kampvägen.

Bilden är från onsdagens gemensamma körning.

Välkomna!

Vi visste att det skulle bli varmt idag så Lisa o jag hade bestämt att vi skulle ge oss av tidigt. Redan kl 08.00 drog vi, jag från Säter o Lisa från Falun. 18 grader var det redan då.

Här passerar jag Gustafs och det är så fint så jag måste bara ta ett kort.

Dalälven ligger blank i Torsång.

I centrala delarna av Ornäs möter jag Lisa och jag vänder om. Vi kör via Dalsjö och Borlänge.

Här är vi i Alderbäcken och jag har precis tänkt hur fina vägar det finns som man aldrig cyklat på. Strax därefter övergår asfalten till grus så det är bara att vända.

Jaha, vad är det här då. Varning för vildsvin. Men det är ju bara Lisa och hon är ju inte farlig så vi fortsätter. En liten bit längre bort blir det grus igen, men det blev ingen större omväg. Vi behövde inte passera vildsvinsområdet  en gång till och det kändes ju bra.

Idkerberget passerar vi här och då är det rejält med motlut. Vi tog till höger mot Nyhammar i ett vägskäl men det skulle vi inte ha gjort, då blev det snart grusväg igen så det vara bara att vända om igen. Men vad gör det en dag som denna när vi bara är ute och samlar mil.

Visst är det fint. Vi hade ju tänkt komma till Grangärde och vi ska väl komma dit så småningom.

Jodå, vi kom till Grangärde och Sunnansjö har vi nu också passerat. Här är det kanonfint. Nära nog två mil, ända in till Ludvika via Brunnsvik är det asfalterad cykelbana. Bara att gasa. Väsman ser vi här till höger. Men vi tar oss inte tid att bada.

Tjong, nu har vi passerat både Ludvika och Smedjebacken. Ser ni väggen? nej men jag åkte rakt in i den. Jag blev så slut så jag orka inte dra en meter efter Smedjebacken. Orka inte ens hålla rullen på Lisa så hon fick sakta ner ibland för att jag inte skulle bli avhängd. Men nu är det bara drygt en mil hem. Men det var en dryg en. Sen när vi kommer till slakmotan mot toppen av Bergbacken. Då är jag så dum så jag utmanar Lisa och säger att nu kör vi. Det kunde ju bara gå på ett vis. Jag tyckte för ett kort ögonblick att jag samlat på mig lite krafter men det räckte då inte till för att spöa Lisa. Det hade jag ju kunnat räknat ut med något av de mindre ädla delarna. 

Nu är vi dock hemma och klockan är 13.30 Det innebär att det blev 155 km på 5,5 timme vilket gav 28 i snitt. Med det är vi riktigt nöjda både Lisa o Jag. Fattas bara annat.

En riktig snoa blev det idag.

När det blir en härnäst, ja det får vi se när "gubben" har piggnat till. 

Hej så länge!

förrän det är försent att påverka valutgången. Söndag är sista dagen att vara med och påverka EU-valet. Försitt nu inte chansen att vara med, har du inte redan röstat, se då till att göra det senast på söndag. Det är inte bara en rättighet vi har, jag tycker faktiskt att det också är en skyldighet vi har. Det finns faktiskt inga bra ursäkter att låta bli....

däremot finns det många bra skäl att gå och rösta, jaså, vill ni ha ett skäl. Redan nu så tas över hälften av de beslut i Bryssel som påverkar oss, då bör väl vi vara med och påverka vilka som skall ta dessa beslut, så gå och rösta, gör det, och därmed basta!!

Vi ses, hej så länge!

När jag var på väg hem från jobbet ringde Lisa och undra om jag skulle träna ikväll. Det skulle jag inte för jag skulle iväg och få massage, lyxigt värre. Efter det är det vila som gäller. Det var nämligen så att Jon hade hört av sig till Lisa och undrat om de skulle ta en tur på racern till Säter och fika. Jon vet att det finns "gofika" at få där. Javisst sa jag, ni är välkomna.

Och så var de två fikasugna som kom efter 45 km cykling ungefär. Lisa och Jon smakar på mina finbullar. De är faktisk värt en cykeltur av denna kaliber för att smaka på dessa vill jag lova.

Ja Olle fick ju också en fika. Man måste inte cykla 45 km för att en bulle skall smaka bra.

Nu är Jon och Lisa redo för att dra sig mot Falun igen. Vi får hoppas att vinden har vänt, för när de for hit hade de en hiskelig motvind. Hihi.

Vilket väder, klockan är åtta på kvällen och det är 23 grader varmt när de far hemåt. Härligt härligt.

Vad passar väl då bättre än att klicka på denna länk och lyssna på lite trevlig musik. En av TopCats nyare låtar som ännu inte finns på skiva. Varsågoda att provlyssna.

http://www.youtube.com/watch?v=2CaHKS1B9_Q

Tack o hej så länge!

Ja visst är det fint när äppelträden börjar blomma, den här bilden tog jag strax innan det var dags för kvällens pass. Astrakan Gyllenkrok står nu i full blom och det är bara att njuta.

Steven har kallat till träning och det vill jag inte missa. Lena har cykelkläderna på men drar iväg på racern samtidigt som jag drar ner till Kampvägen på min MTB.

Ojojoj, förra gången blev det rekord med 24 cyklister, idag blev vi hela 27. Vad skall detta sluta med kan man undra. Men en fattas, hm, generalen själv, Steven har gått sta och blivit förkyld så han måste vila idag.

Någon föreslår att vi kan ta samma tur som för två veckor sedan och så får det bli. Torkel anmäler sig frivilligt som ledare för en lite lugnare grupp. Bra Torkel. Sen drog vi.

Vi kör alla tillsammans, här med Per i täten upp genom Ovangårdarna och uppför Bergbacken där vi samlar ihop oss och vilar en stund. Sedan svänger vi av mot Aspnäs och stannar inte till förrän vi är i Björnbo. Där delar vi upp oss i två grupper och far vidare mot Tägtlandet.

Här har "snabbgruppen" stannat till strax före Nisshyttevägen, vi var 17 och de som tog det lite lugnare var 10. Vi drar dock vidare innan den gruppen kommer.

När vi kommer fram till Kyrkstigen gör vi ett stopp och en grupp om fem med Henrik i spets tar den vägen. Vi övriga ses här på väg mot Lerviken. Vid vägskälet mot Vikmanshyttan gör vi nästa stopp och där tar Per hand om sex  stycken tror jag som kör en liten snoa åt det hållet.

Vi övriga svänger av mot Dalkarsnäs och tar sedan vägen genom skogen och kommer ut vid vattentornet på Åsen. Här tar vi dock en vilopaus i skogen. Det blev ett lite missöde i vår grupp i en utförsbacke på en stig så råka Mattias gå i backen. Hoppas dock att det räcker med lite värk i några dagar så det inte är några allvarliga skador.

På vägen hem tog jag o Mattias vägen ner mot sjön och i Dalanders hörna träffade vi detta gäng. Torkel, Anders och Ingemar stod där. Torkel har här upprättat sambandscentral för två stycken hade blivit borttappade. Han får dock telefonkontakt med Patrik som kan ge ett lugnande besked att även de är på hemväg nu. De missade avfarten uppe vi Tägtlandet och fick på så vis några extra km i benen. Det får de se som bonus på kvällens pass.

När jag sedan kommit hem, tvättat cykeln och sedan lagt mig själv i badkaret ringer Henrik och meddelar att gänget som tog Kyrkstigen också kommit hem helskinnade. Det var dock lite lerigt så det blev några stopp i någon lerpöl här o var. Det är sådant man får ta när man kör MTB. 27 km blev det för detta gäng och det blev det även för oss som åkte andra vägen. De som for mot Vikmanshyttan lär väl ha fått tre fyra mil kan jag tro, om de inte är ute och cyklar än förståss.

Med detta nöjer jag mig för idag. Tack o hej så länge.  Men håll koll på bloggen, man vet aldrig vad som dyker upp!

PS. Det är något knas med dataöverföringen så någon kartbild lyckas jag inte få in idag. Men det får duga ändå. DS.

Skam den som ger sig. När jag nu på moronen efter testar så funkar det att överföra datan. Lägger väl in ett par bilder till då. Vi körde väl för hårt igår så GPS:en behövde kanske svalna lite.

Sådär så höjdprogilen ut.

På onsdag är det avfärd från Kampvägen med Steven kl 18.15

Jag kan även meddela att Stevens fru Anette kl 18.30 kör en tur med ett gäng tjejer. 

Den som är sugen på ett riktigt träningspass bör passa på att få cykla i trevligt sällskap.

  Såhär såg det ut när första gänget samlades förra onsdagen. Det var ett riktigt stort gäng, om ni klickar på bilden så blir den också stor.

Välkomna på onsdagskörning hälsar Steven och Anette!

Äntligen var det lite sommarvärme och det var dags för en tur. Hade bestämt träff med Lisa bortåt Ornäs. Vi skulle starta kl 10 från vardera håll, jag från Säter och Lisa från Falun. När jag var klar för avfärd kom det en cyklist farande och stannade till vid postlådan min, inte var det brevbärarn. Nej det var Göran som var ute på en tur.

Göran slog följe med mig och när vi var på Solvarborakan fick vi sällskap av Anneli som var på väg till sitt arbete i Borlänge. Vi passerade Gustafs och när vi kom till Naglarby skildes våra väga för denna gång. Göran och jag fortsatte mot Ornäs.

Här har vi mött Lisa och Göran passar på att ta sig en slurk.

Vi for förbi golfbanan i Dalsjö och kom sedan till Torsång, det vet de flesta vad det innebär.

Ja det blev en liten snabbfika, där fick vi sällskap av Manne, Peter och Bosse. Men vi hade inte ro att sitta still så vi fortsatte mot Milsbo.

Vicken dag att cykla i. Hoppas det blir fler.

När vi passerat Stora Skedvi stod det inte på förrän vi var i Uppbo. Då var Göran hemma och Lisa och jag fortsatte mot Dala-Husby och här passerar vi älven igen på väg mot Hedemora.

Efter tio mil landade vi hemma i Ovangårdarna och här pustar vi ut i solskenet.

På kartan ser dagens tur ut på detta vis.

Allt för i dag. På återseende.

Hela 24 cykelsugna slöt upp till Stevens MTB-pass. Det måste väl vara nytt rekord vad jag förstår. Inte illa på en onsdagkväll i Säter. Inte illa oavsett var det hade varit vill jag påstå. Här ger Steven lite instruktioner inför kvällens pass. Steven ser vi här som nr två från vänster.

Men här kan vi inte stå och snacka så nu drar vi.

Vi kör mot Mårtensgård, då är det inte lättkört någon lång sträcka. Snart bär det rakt ner i Norddalen. Alla som har cyklat den vägen vet att där gäller det att ta i när man skall upp på andra sidan.

Nu har vi passerat Södra Kyrkbyn och är framme vid bron i Stora Skedvi. Där delar vi upp oss i två grupper så de som tycker att det har gått lite väl hårt fram dit väljer att följa med mig. De som tycker att de har ork så de kanske rent av orkar öka farten ytterligare samt hålla den lite längre följer med Steven. Så fick det bli.

Vi som tog den lite kortare varianten blev nio och här är vi på väg uppför backen till Bispberg efter att först ha passerat Bispbergshyttan och Hällbo. Här går det tungt vill jag lova.

Efter Bispberg blev det skönt ett tag för då lutade backarna helt plötsligt åt rätt håll för en liten stund. Här har vi passerat Mårtensgård och Norddalen för andra gången. Då kan behöva pusta ut ett tag. Innan vi skildes åt hade vi kört hela 24 km.

Här ser vi kartbilden vart vi cyklade.

Höjdprofilen visar att det blev en riktigt jobbig runda. Sammanfattningsvis kan vi säga att det gick riktigt bra. Alla kämpade så det stod härliga till och även om orken är väldigt olika när vi är såhär många så var det inga problem. Det var fri fart emellanåt så de starka kunde köra sig trötta. Däremellan väntade vi på varandra så jag tror att alla var nöjda med kvällens pass.

Hade nyss en snabb telefonkontakt med Steven och fick höra att deras tur blev 33 km. Under den vändan råkade de ut för ett kedjebrott som dock klarades av samt en punktering som också fixades på direkten. 

Ja, det var väl allt för denna gång så med det tackar Steven o jag för ikväll.