Vaknade tidigt och efter en snabb frukost gick jag ner i källaren för att veva runt lite på ett lugnt pass på Zwift. Döm om min förvåning när jag startade och såg att jag satt på en MTB. Tänkte att det inte skulle spela någon roll. Men ganska snart märkte jag att det gick faktiskt tyngre och saktare än vad det brukar. Nu spelade ju inte det någon roll men när jag, efter 60 km på drygt två och en halv timme avslutade passet gick jag in i menyn och valde en racer istället. Får se vilken cykel som erbjuds på nästa pass.

Då jag är en väldigt dålig skidåkare tänkte jag ta cykeln och köra en timme i samma fart som täten i Vasaloppet. Nu har starten precis gått och jag rullar på. Har satt upp en TV brdvid den jag har när jag cyklar på Zwift vilket gör att jag kan kolla Vasaloppet under tiden. Det gick så bra så hux flux var vi i Evertsberg. Men då ökade jag farten lite och trampade på ända till segraren gick i mål. Då hade jag kört hela 115 km så jag var väl i krokarna av Rättvik misstänker jag.

Började veckan med ett intervallpass som gick bra.

Lena som nu skaffat eget konto på Zwift tog också en tur.

På tisdagen fick vi sköta om lilla Ally då mamma Lisa och pappa Johan farit till BB i Falun. Ally tar en vilostund i fåtöljen. Drygt att gå i väntans tider.

Onsdagmorgon och Ally hjälper mig att göra våffelsmet. Skall bli belgiska våfflor. Det gillar Ally.

Sedan var det frukostdags och en koll på surdegen som vi satte igång i går.

Nu är det dags att dela degen i sju delar som skall placeras i varsin jäskorg för ytterligare ett dygn kalljäsning i kylskåpet.

Nämen, vad har hänt. Ally har blivit storasyster åt en liten tjej. Vad skoj. Redan efter ett dygn är hon hemma. Inga långa BB-vistelser nuförtiden.

Efter några träningspass till är det nu lördag och jag nöjer mig med att gosa med vårt nya barnbarn.

Lena som fått smak för zwiftande river av ett 90-minuterspass med Lisa och lillgumman som supporters. Ja det blev verkligen en toppenvecka, bra träning för både mig och Lena, och ett barnbarn på det. Bättre än så blir det inte.

Ny vecka nya träningspass. Började redan kl åtta i morse ned ett intervallpass.

Klockan är tolv och Lenas cykel är på trainern. Hon skall köra ett gemensamt pass med 150 andra i 45 minuter.

Blev hårdkörning, men efter att ha vilat en stund på rygg var hon snart pigg igen.

I går när Lena och jag skulle gå till affären bar det sig inte bättre än att Lena snubblade och for i backen. Ajaj, det blev en rejäl vurpa och så här blev ett finger att se ut. Vid lasarettet konstaterades att senan i detta finger var av samt det var ett brått på ett annat finger. Nu har hon två spjälkade fingrar och skall så ha i sex veckor. Sen hoppas vi att allt är bra igen.

För mig blev det en välbehövlig vilodag från cyklingen, men nu sitter jag på cykeln redo för ett pass på en timme tillsammans med ett åttiotal andra. Det skall gå i 2watt/kg vilket med mina 67 kg blir ungefär 130 watt.

Nu har vi kört fem km och vi har legat på 150 watt mest hela tiden. Inser att det kommer att bli drygt så jag försöker hålla mig långt fram i klungan så jag slipper täppa igen luckor.

Timmen är slut och jag med. Jag hängde dock med ända in i mål med tätklungan och med det kan jag inte vara annat än riktigt nöjd. Känns som det går åt rätt håll igen. Mitt snittwatt blev hela 151.

När jag nu kommit igång med träningen, efter åtta veckors förkylning fördelat på de senaste 15 veckorna tyckte jag det var dags att köra ett konditionstest. Först uppvärmning fem minuter, sedan en minut på 100 watt. För varje minut som går ökar belastningen med 20 watt. Bara att köra så länge man orkar.

I februari förra året körde jag samma test och mitt värde då blev 213. Den här gången blev jag klar tidigare, vilket är dumt i detta sammanhang. Nu blev mitt nya värde 185, en klar försämring alltså. Med ett bättre utgångsläge med möjlighet till förbättring. Bara att hålla mig frisk nu och fortsätta träna. Full gas.

Senast jag gav mig på ett intervallpass gav jag upp eftersom det blev för drygt. Nu skall jag göra ett nytt försök.

Nu står jag i fållan tillsammans med ett tjugotal andra där vi skall ge oss i kast med ett pass som heter 3x13 min climbs. Totals 63 minuter tar det.

Jajamen, nu är det snart klart, bara några minuter nedvarvning. Nu får jag nog köra ett riktigt konditionstest snart så jag vet hur jag skall ha ansträngningsnivån inställd. Bra med riktiga intervallpass, och skoj när man orkar genomföra dem.

Här står jag inför en fin avslutning på min cykelvecka. Sol och ett par grader varmt. Bara att ge sig iväg.

Som vanligt tryckte jag lite fel på kameran så det blev inte mycket till bilder från cykelturen. Här är jag i alla fall på toppen av Lövsjöberget med Nyhyttan bakom mig och Turbo framför mig. En riktigt dryg bit är i och med det avklarad.

När jag sedan passerat både Västerby och Königshyttan så är jag nu efter 50 km hemma igen. Bara att tvätta cykeln.

Själv är jag inte lika lortig men jag tvättar väl mig ändå. Trött är jag om inte annat. Skrapade ihop 32 mil även denna vecka, inte illa. Tjo.