Efter två veckors förkylning var det dags för en tur, i dag med Lena. Tänkte köra på min gamla MTB men när jag skulle dra fick jag se att det var fel pedaler. Vi satte ju på "vanliga" pedaler när Erik lånade cykeln för att kolla lite på loppet i Norberg i somras. Det är ju snart gjort att byta pedaler, bara man hittar dem. Bytte cykel istället, det gick snabbare. Sen bar det av.

Nu är vi på andra sidan Ljustern, eller första, beror ju på från vilket håll man räknar. Håller på att tappa kontakten med Lena. Bäst att jag ökar farten.

Helt plötsligt inser jag att vi går mot höst. Löven ändrar färg och börjar falla mot marken. Bäst att ta det lugnt ett par vändor till för inte är jag riktigt pigg än. Skönt i alla fall att ta en tur. Skoj också att Lena var med. Tjo.

För övrigt hoppas jag att vi inte får en regering som inte kan räkna. Som inte förstår att 144 mandat är fler än 143. Eller är det så att borgarna räknar in rasisterna i sitt regeringsunderlag.

Vaknade tidigt, låg och väntade att klockan skulle ringa. Lenas klocka alltså, hon skulle till jobbet. Själv behöver jag ingen väckarklocka som de flesta säkert vet. Brukar för det mesta vakna tidigt. Som sagt, jag gick upp när Lena gick upp och här står jag nu och klockan är inte mer än sju.

Aj aj, var kanske inte riktigt vaken ändå. Jag har min nya Garmin på service varför jag i dag lånade Lenas. Men men, satte på mig fel pulsbälte vilket jag märkte när jag kom ner på stan. Visst kan man cykla utan pulsmätare men jag är så fjollig så jag vände hem igen och bytte.

Så där, nu har jag puls igen och nu skall det bli åka av.

Jag körde fyra intervaller om vardera tio minuter där jag tog i lite extra på minuterna fem och tio. Mellan intervallerna körde jag fem minuter i lite behagligare tempo. Det jag kallar för rullvila. Nu har jag passerat Nisshyttan och Gruvsjön och har siktet inställt på Täktlandet och min andra intervall är precis avklarad. När jag passerat Aspnäs och var ute på Smedjebacksvägen var jag inne på den fjärde, kunde inte hålla mig så jag svängde in runt Ljustern vilket blev en fin avslutning på passet. Härlig att ha ett fint intervallpass avklarat före nio på morgonen.

Nu är det dags att ta sig an veckans träningspass. Efter söndagens pärs i Skedvirännet och gårdagens vilodag får det bli ett lugnt pass i dag för att sedan orka med övriga pass i veckan.

Drog raka vägen upp i skogen och det pågår skogsarbete både här och var.

Solen är på väg upp och det är en riktigt härlig morgon.

Nu är jag på åsen vid Mossbysjön, härligt härligt.

Gjorde ett kort stopp i Gustafs vid Johan och Ally. De höll på och gjorde sig klara för en löprunda.

For sedan över åkrarna mot Solvarbo.

En fin runda blev det så här på morgonen, nu ladda inför morgondagens lite hårdare pass. Tjo.

Emil Lindgren brukar ju köra ett testlopp på 5,2 km i Djupdalarna före tävling ibland. Jag tänkte att då gör jag det också, visserligen inte på 5,2 utan jag kör 3,6 km vilket passar mig bättre.

Nu är jag hemma igen efter att ha kört ett varv på 10,27 vilket inte är alltför långt ifrån mitt personbästa som är 10,11. Det tycker jag känns bra så här dagen före morgondagen lopp på 42 km som Stora Skedvi anordnar. Cykeln är tvättad och kedjan är smord, i morgon race och full gas.

Vaknade tidigt som vanligt så när Lena for till jobbet gjorde jag mig klar för ett intervallpass igen. Djupdalarna nästa.

Nu har jag avverkat fyra varv på 3,6 km. Klarade samtliga varv under tolv minuter vilket jag är väldigt nöjd med. Nu får det bli en vilodag i morgon så jag inte går sta och blir övertränad. Tanken är förresten att jag skall vara med i Skedvi på söndag på ett lopp som är 42 km. Det skall bli skoj. Skepp o hoj.

Nu är jag laddad för att dra iväg till Uggelbo och bränna av fem intervaller om vardera åtta minuter där minuterna fyra och åtta i varje intervall ej går riktigt på fullgas, ändock ta i bra. Övriga minuter är det full gas. Mellan intervallerna fem minuters "rullvila" Under ett sådant pass glömmer man bort kameran vilket gör att i dag blev det inte mer än såhär. Men drygt var det och det var väl liksom meningen med det hela. Nu ägnar jag resten åt eftermiddagen att kolla på Vuelta Espania. En kopp kaffe tack!

I dag ville Lisa göra mig sällskap på en liten vända vilket jag är glad för. Nu är vi redo för ett pass.

Nu har vi kört upp till Lodstöparbo och här ser vi Lisa på stigen som leder ner till Dalkarlsnäs. Det är lite trixigt på sina ställen så det gäller att ha tungan rätt i mun.

Det hade ju Lisa så det gick bra hela vägen. Efter detta for vi runt Sävstjärn och vi hann även ner i Djupdalen en vända innan vi for hemåt igen. Ett lagomt pass blev det. Tjo.

Nu är det dags för en lugn runda på två och en halv timme är tanken. Har väl lite tankar att dra mot Nisshyttan och Kybacken.

Nu står det inte på förrän jag är i Nisshyttan och finare än så här blir det inte.

När jag passerat Nisshyttan och lite senare Gruvsjön så flög det i mig när jag kom till ett vägskäl. Jag tar höger här, det har jag aldrig gjort förut. Jag borde inte ha gjordt det nu heller för rätt som det var tog vägen slut. Jag for tillbaka en liten bit och såg en stig. Den tar jag tänkte jag, kommer säkert fram på en väg så småningom. Hm, det gjorde den inte. Rätt som det var såg det ut på detta vis, men vända, nej det är svårt. När jag släpat cykeln ett par hundra meter kom jag i alla fall upp på en grusväg som så småningom gjorde att jag kände igen mig igen. Spelar ju ingen roll, jag var ute mina timmar och det blev ju ett bra pass trots allt.